Hej!
Mina hundar:
S e n t a
f. 2001
N a d j a
f. 2004
S a r e k
f. 2009
A v a n t i
f. 2010
G i s a
f. 2010
Z o y e n k a
f. 2012
Pensionär
T o y a
f. 2004
Toya har flyttat till en underbar familj. Hon får långa promenader och åker buss och tåg med matte Åsa, fikar i skogen med husse Lars och lillhusse Victor.
Ä n g l a r
I g o r
1995-2010
T a s h o w
2004-2008
V o l g a
2006-2010
Joy & Tootsie
86-00 & 89-01
Blogg, texter & bilder från medHund
Lördagen den 22 december 2012
Nu har det vänt
Nu har året vänt och vi går mot ljusare tider. I går var det årets kortaste dag, vintersolståndet.
Nu blir det ljusare och snart är den underbara vårvintern här. Bästa tiden för släde och tält ute i markerna.
Nadja mår bättre, vi var hos veterinär Jerker och tog bort dränaget i torsdags. Smärtan har med det minskat.
MedHund önskar alla God Jul och Gott Nytt År!
God Jul!
Tisdagen den 18 december 2012
Veterinärkväll och sedan praktik...
Torsdagen den 13 december, på Lucia, var det
veterinärkväll på MedHund.
Allergi, urinvägsinfektion mm
Jerker Kihlström från Vallentuna Djurklinik höll ett seminarium med 15 deltagare. De inbjudna har tidigare gått kurser vid MedHund.
Deltagarna fick önska vad som skulle pratas om. Listan blev: Allergi, urinvägsinfektion, tänder, höfter, motion,
mat och hormoner.
Därtill kom en gemomgång av vinterns faror med fokus på vad som är giftigt att äta för hundarna.
Av Jerker fick vi veta att det finns "pytt-i-panna-förgiftning" på hund. Det handlar då om för mycket lök. Löken
förstör blodbilden, slår ut de röda blodkropparna och hunden får blodbrist. Det kan bli livshotande. Russin och choklad
är också dödligt giftigt i stora mängder för hund. Mediciner som Alvedon och Ipren slår ut njuranrna och man måste åka till
veteriär även vid små mängder, typ en tablett. Glykol är en fara och de flesta förgiftningarna sker i garaget när
ägaren fyller på glykol i sin egen bil, men man ska se upp med glykolfläckar på parkeringsplatser o dyl.
Hormoner
När valpen är ca fyra månader gammal, kommer den in i "spökåldern". Den här spökperioden kan vara i en vecka upp till någon månad eller mer. Perioden
startas av det testosteron som skjuter på hos både hanar och tikar i den här åldern. De små hanarna kan börja lyfta på benet på ett
vingligt sätt och de ser gärna lite förvånade ut. Beteeendet är styrt av hormonerna.
Inom ämnet hormoner kom diskussionen även
in på kastrering. Kastrering är nödvändigt ibland, men det har också blivit lite av en trend, troligen påverkat av vissa tv-program
där det utmålas som att alla beteendeproblem försvinner. På hanhund påverkar kastreringen viljan till fortplantning. Dvs det överdrivna
tik-intresset som en del hanar visar, gärna i kombination med hanhundsilska, minskar. Däremot kan en generellt aggressiv
hane, aggressionen är inte riktad enbart mot andra hanar, bli mer aggressiv av en kastrering. Det beror på att den hanen är osäker
och när testosteronet tas bort blir hanen mer osäker.
Kastrerade hundar, både hane och tik, får ofta en kraftigare päls, vilket
kan bli problematiskt på pälsraser. Det är inte ovanligt att tiken får besvär med inkontinens efter en kastrering och
med det ökad risk för urinvägsinfektioner. Tiken går den omvända vägen jämfört med hanen vid en kastrering eftersom det är östrogen som sänks
vilket ger testosteronet mer spelrum. Så tiken kan bli mer självsäker, men även aggressiv mot hanhundar. Själva ingreppet
på tiken är en stor operation med de risker det innebär.
I debatten kring de ökade kastreringarna, nämns de negativa
konsekvenserna för individen, men även
att med ökad kastrering försvinner en del av avelsmaterialet i rasen. Många ägare säger att min hund ska ändå inte gå i avel, så
därför kastrerar vi. Man har självklart inte ansvar för avelsbeståndet om man inte är intresserad, men det är synd om bra hundar
försvinner ur det pga en myt om att hunden blir lättare att träna pga av kastrering och inga problem med ingreppen nämns.
Allergier
Vid allergi kliar sig hunden. Så kallade "öronhundar" är oftast allergiska, eftersom klådan kan sätta sig i öronen. Allergierna ökar, men
även kunskapen om dem och idag accepterar vi inte att hundar kliar sig hysteriskt, vilket kunde ses som normalt förr.
Vi har i stort sett inga hundloppor här uppe, men de finns i Skåne. Vi kan tillfälligt få fågel- eller
igelkottsloppor på oss eller hunden. Löss kliar och rävskabb kliar. Vid allergi kliar det med eller utan eksem. Torr hud kan
vara ett tecken på allergi. De allergier det vanligen rör sig om är foder eller dammkvalster. Vid foderallergi är det protein
som hunden reagerar mot. Ofta en sorts protein och man kan byta foder och hitta en sort som fungerar. Även i spannmål finns
proteiner som hundarna kan bli allergiska mot. När ett allergifoder tillverkas, slås proteinmolekylernas kedjor sönder så de
får en ny form och immunförsvaret reagerar inte på dem. Allergi är en immunologisk reaktion. Vid dammkvalsterallergi är det
miljön som ska saneras. Ibland hjälper tillskott, t ex omega-3. [Själv tror jag även på tillskott av B- och C-vitamin, enligt
Anne-Marie Hammarlunds modell, samt rå äggula och A/E-vitaminolja / Helena].
Mat
Jerker sa att man ska inte ge någon slags färskfoder till valpar. De behöver den noggranna sammasättning som finns i
valpfodren och det finns inga valpfärskfoder. Färskfodret blir fort otjänligt och det som inte förbrukats en halv
dag efter att det tinats ska kastas. När det gäller valpar och valpfoder ska man även undvika att tillsätta vitamin-
och mineralpulver/tabletter. Allt finns i valpfodret. För mycket mineral stör balansen på ett sådant sätt att de transporterar ut
andra mineral som behöver vara kvar i hundkroppen. Får hunden för mycket kalcium kan
det ses på avföringen som blir vit när den legat något dygn. Vitaminer och mineraler interagerar och för mycket av något
förstör balansen, så det som ska bygga upp istället river ned under den viktiga tillväxten hos valparna.
Motion
Vid för mycket motion av valpar kan ledskador uppstå. Höftledsdysplasi (hd) beror dock i högre grad på fel mat
än för mycket motion. Valpar kan leka och busa i långa stunder utan att ta skada, men går de i koppel belastas
kroppen på ett helt annat sätt. Valpen bygger upp sin kropp med lek och av att vara lös, men inte i koppel.
Jag köpte själv en termos och en ryggsäck när jag skaffade min första valp. Sedan tog jag med mig valpen och den
vuxna hund jag hade, en omplacering, och gick en liten bit in i skogen. Där satte vi oss och så fick hundarna
busa runt eller vila som de ville under ett par timmar.
Mängden med motion för den uppväxande hunden
och även för den vuxna hunden, varierar stort mellan raserna och till viss del även mellan individer. De polara
raserna tål mer träning under unghundstiden än de storvuxna raserna. De polara slädhundarna har selekterats
på att tidigt kunna hänga med de nomader som de levde med fram till för drygt hundra år sedan, medan de storvuxna raserna
inte ska belastas förrän de är kanske två år gamla. Dock har synen på motion för dem ändrats och man ser att
även de mår bra av en del rörelse när de växer upp.
Exemel: min 6-månader samojed kan springa med i spannet eller
i sele framför skidorna några fåtal kilometer, medan en goldenägare rekommenderas att inte gå mer än
20-minuterspromenader i maklig takt med en valp i samma ålder.
Förr skulle inte labrador m fl raser, alls gå i trappor,
vilket man ändrat på. Framför allt uppför trappan är ingen större fara. Hopp nedåt belastar alltid hunden onaturligt och man
kan gärna stötta den i bringan när den t ex ska ur bilen så landningen på framtassarna dämpas. Jerker skulle t ex inte
låta någon hund, oavsett ras, få springa i agilityns A-hinder pga av den hårda belastning nedsidan innebär
främst på bogen hos hunden.
För inte så länge sedan var det inte ovanligt att labradorägare (eller ägare till andra tunga
raser) hade en vuxen hund som vägrade gå i trappor. Det blir ett ganska stort problem när hunden väger 30-60 kg
och har vant sig vid att få "åka hiss" (bli buren) i alla trappor.
Då måste ägarna anlita en hundtränare som hjälper dem att lära hunden att gå i trappor. För att de gjort som
uppfödaren sagt; att de måste bära valpen och unghunden i alla trappor. Och vem skulle inte göra det om man trodde
att de annars skadade lederna?
Urinvägsinfektioner
på valpar kan vara besvärliga om de upprepas. På vuxna hundar kan man precis som på människor
med fördel använda C-vitamin, tranbärsjuice och annat som försurar urinen. Vid urinvägsinfektion blir urinen basisk,
dvs högt pH. Antibiotika används då veterinären bedömer det som nödvändigt. En vanlig bieffekt är svamp t ex i öronen
(öroninfektion) efter en behandling med antibiotika.
Varför har du så stora tänder?
Tänder
som borstas mår bättre även på hundar. Anlagen till tandsten varierar stor mellan individer och beror delvis på
salivens sammansättning, men också på om hunden gillar att ligga och tugga på gamla ben o dyl. Förutsatt att hunden har
tillgång till ben och tuggisar.
Ojoj!
Tandsten bildas av maten; först blir det en slemartad beläggning på tanden av maten,
sedan sker
en process där beläggningen stelnar och blir tandsten. Tandstenen består till stor del av kalk. Man söver hunden när
tandsten skrapas hos veterinären. Man kan lära sig att göra det själv. [Jag lärde mig skrapa tandsten på min hundar
med tumnageln och en tesked. Det var för snart 25 år sedan. Jag har sedemera skaffat en tandstensskrapa, kan köpas på
djurbutiker /Helena].
Ska vi leka tandläkare?
Inför jul och nyår
Hundar kan förgiftas av salt. Om hunden ätit något olämpligt ska man kontakta veterinär som kan ge en kräkspruta.
Veterinären kan också bedöma om det hunden svalt ska transporteras den vanliga vägen efetrsom frätande och vassa saker
ska inte kräkas upp. De kan skada matstrupen. Även mandel kan ge förgiftning, det är blåsyra (cyanid) i både söt- och bittermandel,
även om det är mer i den sistnämnda. Hunden ska inte ha kakor med sådant innehåll heller. Sötningsmedel lurar
hundkroppen till överproduktion av insulin. Kan också bli livshotande. Många av julväxterna är giftiga både för hund
och katt, läs om det på:
Julväxter -Agria
När det smäller av fyrverkerier på nyår, finns det några saker att tänka på. Gå inte ut under den tid då det smäller som mest.
Sitt inne, var själv stilla, spring inte i fönstren och titta. Sätt på tv:n dels för att själv fokusera på annat än din hund,
dels för att det blir ett störningsljud som till viss del distraherar hunden från smällarna utanför. När det smäller,
undvik att titta på din hund. Trösta inte, men låt hunden vara nära dig eller krypa in under t ex ett bord.
Dagarna före
och efter nyår när det oväntat kan smälla, tänk på att även då förhålla dig lung. Om man tittar på sin hunden direkt efter en smäll
för att se hur den reagerade, blir det en signal som bekräftar för hunden att smällen var farlig. Att man reagerar, även
vi kan förstås hoppa till av att det smäller, är inte det som oroar hunden, utan vad vi gör efteråt. Visa med ditt beteende
och kroppsspråk att du har kontroll, att du veet att det som smällde inte var farlig. För inte över eventell frustration
över att det smäller på hunden. Titta framåt, fortsätt promenaden. Om hunden blir så skrämd att den kommer i chock, ska man
kontakta veterinär. Om man råkar ut för något så hemskt att smällare kastas mot din hund eller dig, ska man ringa polisen,
de tar sådant på allvar.
Fyrverkerierna har även ljud som inte vi kan höra, men som hundörat uppfattar. Vår hörsel når upp till
20.000 Hz, medan hunden hör upp till 200.000 Hz, vilket motsvarar 3,5 oktaver högre upp i tonskalan än människan kan
uppfatta. De här höga frekvenserna i ljudskalan finns det fullt av i fyrverkerier och smällare och påverkar hunden i
allra högsta grad. Det blir en påtaglig och smärtsam ljudmatta som pressas mot deras trumhinnor. Stanna inomhus runt tolvslaget.
Jag säger att det finns 364 andra dagar på året som är bättre att gå hemifrån på. Och varför inte fira det nya året den 22 december,
då har det vänt mot ljusare tider efter vintersolståndet den 21 december. Det är värt bubbel.
Stort tack till Jerker för en givande kväll och vi har beslutat att det blir en veterinärkväll även till våren. Ett ämne som vi då tar upp
är analsäcksinflammation, men även mycket annat.
Vallentuna Djurklinik
Praktik
Nadja
Efter veterinärkvällen började Nadja och jag praktisera... sagt med visst mått av ironi. Först en urinvägsinfektion som
strax efter följdes av analsäcksinflammation. Söndag eftermiddag när
jag kom hem från Stora Stockholm (hundmässan i Älvsjö) märkte jag att Nadja inte alls mådde bra. Jag lokaliserade
hennes smärta till vulva. Hon grät och pekade på sin lilla rumpa. Jag blev så där kall som man kan bli när man blir
riktigt orolig, för jag fick henne inte att kissa och insåg att jag inte med säkerhet kunde säga när hon kissat senast.
En urinblåsa som spricker är dödligt. Vi kom in till Ultuna och jag bad att de genast skulle kolla hennes blåsa.
De tog mig på allvar och kunde efter några försök konstatera att urinblåsan var liten. Puh. Hon var så spänd att
det först var svårt att känna blåsan. Vidare undersökning gav att analsäckarna, som jag trodde jag kollat innan jag åkte,
var fyllda och riskerade att spränga hål i huden snett nedanför analöppningen. Den ena säcken fick snittas och den
andra tömdes på en gummiartad massa. Vi kom hem klockan tolv på natten med eländig krage och eländig smärta
i lilla rumpan. Detta medför i sin tur att jag inte kommer iväg på kursen jag sett fram emot och som var min belöning
nu i terminsslutet. Allt var noga förberett och Nadja skulle få tillbringa två dagar hos en hundälskande familj
där fyra personer bara längtade efter att få pyssla om henne. Men med sår i rumpan är det bäst att
vara hemma.
Nadja
Vi ska vila och komma ikapp. En nattlig utflykt till Ultuna djursjukhus fick betydligt mer påverkan på
dagen efter än jag trodde. Så jag har en hel del att ta igen. Ja, jag försöker se det positiva, men
längtar mest till Hundens Hus där klickerinstruktörskursen går. Fast två oplanerade dagar är inte så dumt.
Ska passa på att åka till Bro och köpa hundmat. Tar med mattefar och några vovvs på resan.
Fredagen den 7 december 2012
Snö, snö, snö
Slädtur i fjol
I dag tog vi säsongens första slädtur.
Sarek och Nadja stretade på i djupsnö
och jag fick också i huvudsak pulsa fram. Men släden var med, lite roligt, trots att den mest var barlast.
Innan slädturen pulsade jag runt samma runda med de tre småttingarna: Gisa, Avanti och Zoyenka.
Mycket snö är det. Fantastiskt, hoppas den stannar.
Häromdagen kom en hälsning från Toya:
Toya med lillhusse Victor
Torsdagen den 6 december 2012
Vi fortsätter
Vålådalen mars 2012
Nackbesvär på matte och öronbesvär på Senta, men vi fortsätter med våra uppgifter
och vi njuter av snön. Sentas uppgift är att bli frisk och vara den rara dam hon är.
Jag har varit hos sjukgymnast och fått rörelser att träna på, som motverkar stelheten
och smärtan i nacken. Känns positivt. Vi ser fram emot det nya året och hoppas det blir
ett år med färre skador och sjukdomar. Och självklart några turer norrut med släde och tält.
Fjälläventyr 2012
Kurserna för början av nästa år är inplanerade och utannonserade.
Nedan kommer svar på en fråga om en ung tiks förändrade beteende.
Torsdagen den 6 december 2012
Skendräktighet
Jag fick en mailfråga som jag svarade på. Sådana svar sätter jag ibland in på min blogg, för att
andra ska kunna ta del.
Hejsan!
Jag hittade dig på google! Och tänkte att du kanske kunde hjälpa mig med att berätta varför min hund börjat bete sig
märkligt.
Vi har en dvärgpincher tik på 8 månader, hon har haft sitt första löp som slutade för ungefär 1 månad sedan.
För någon dag sedan började hon tramsa med maten och vägrade äta. Nu äter hon bättre, men lämnar gärna sin
mat 3-4 ggr för att gå och kolla vad jag gör. Vilket aldrig skulle falla henne in för 1 vecka sedan. För 1 vecka
sedan skulle hon inte släppt blicken från matskålen. (hon har aldrig varit ilsken) Men nu kan hon som sagt gå
ifrån den 3-4 ggr och kolla vad jag gör eller bara springa ett varv i lägenheten innan hon springer tillbaka
och äter några bitar till. Hon äter ju upp de, men det tar längre tid än vanligt. Varför gör hon såhär?
Hon har alltid skällt väldigt mycket, så vi har idag varit och köpt ett antiskallhalsband för att se om de
fungerar bättre. Hon kunde nämligen skälla på allt som inte är nått att skälla på och vi bor i lägenhet och
kan inte ha det så. Hon har idag också hittat ett ställe inne på sonens rum i en hörna där hon ställer sig
och skäller på nått. Jag har varit och tittat i hörnan flera ggr med det finns inget mer än en vägg och golv.
Där finns med andra ord inget att skälla på. Men hon har sprungit in där säkert 10 ggr idag och ställt sig
och skällt. Varför gör hon så?
Nu i eftermiddag har hon även börjat hoppa upp i vår säng och lägga sig som hon ALDRIG gjort utan vår
tillåtelse (vilket aldrig händer), men idag har jag hittat henne där i vår säng flera ggr. Innan gick
hon alltid och la sig i sin bur, men idag har hon hoppat upp i sängen. Varför?
Hon har betett sig jätte märkligt idag och jag vet inte riktigt vad det är som händer med henne och finns
det något vi kan göra??
Med Vänliga Hälsningar
Hej!
Er lilla tik är påverkad av de hormoner som alltid kommer efter ett löp, men som kan visa sig med
vissa beteenden, dock olika mycket för olika tikar. Hon är vad som kallas skendräktig. Tikarnas
hormoncykel efter löp är inte som människans. Deras hormoner är, oavsett parning eller ej, inställda
på dräktighet och är tiken inte parad är det skendräktighet.
Typiska beteenden för det här är: att skaffa sig en lya (er säng), vakta mer, oro i kroppen
(vissa tikar ser väldigt glada ut, andra deppiga), äter mindre eller mer, ointresserad av träning
och promenader, de kan se spöken (skulle tro att er hörna är något sådant, det beror på själva
förändringen av hormonnivåerna), ett fåtal tikar får mjölk i juvren (undvik att ta på juvren,
gör inte ens rent för det ökar mjölkproduktionen). De kan också gräva mycket när de kommer utomhus,
försöka hitta trånga platser under uthus och liknande. Skendräktigheten brukar märkas mest från ca
6-7 veckor efter höglöp och håller sig kvar olika länge för olika tikar. Höglöpet är den fertila
perioden i löpet och börjar omkring dag 12-14 om man räknar den första dagen tiken blöder som dag
ett. En del tikar börjar även bära omkring på leksaker, gosedjur, som sina valpar och hon vill ha
dem hos sig. Det är inte ovanligt att tiken ligger och hässjar (flåsar) i sin bädd eller under en
säng, bord o dyl.
Jag brukar låta mina tikar vila under den här perioden om de vill det. Jag ser inte att det blir skillnad,
dvs att beteendet försvinner fortare om jag motionerar dem mer under skendräktigheten som en del kan föreslå.
Om de är så påverkade att de inte vill gå långa promenader får tiken helt enkelt vila några dagar, bara
rastas för de behoven, sedan är hon mer motiverad igen. Däremot om man tvingar tiken till aktivitet,
finns risken att man går i konflikt med sin hund (de är inte så alerta som vanligt) och att tiken inte
spontant får tillbaka motivationen till längre promenader efter några dagar.
Det finns ett medel som minskar mjölkproduktionen om just den delen är svår. Det skrivs ut av veterinärer
och heter Galastop.
Så, alla de nya beteenden du beskriver är jag ganska säker på beror på skendräktigheten och de
hormonförändringar som pågår inom henne. Försök att inte styra henne för mycket, möjligen avgränsa
hennes utrymme (sätt kompostgaller för dörröppningen till sonens rum eller stäng dörren) om hon
gör konstiga saker på vissa ställen. Ju mindre man bryr sig, desto lindrigare kan perioden bli,
eller tvärtom: om man springer efter sin hund och försöker få den att vara som vanligt kan beteendet
istället bli starkare. Det styrs helt av hormoner och är inte så lätt att påverka. Min tik vill t ex gräva
i vedboden, det måste jag hindra henne från så inte veden faller ned över henne.
Beteendet borde lindras inom någon vecka, men blir kvar en tid efter det ändå.
Skulle det bli bestående (mer än en månad), vilket jag absolut inte tror, bör ni kontakta veterinär.
Åk till veterinär om något annat inträffar (feber, ont, apatisk osv.) Normaltemp på hundar är en
grad över vår temp, dvs runt 38,3 grader. Håll även reda på om hon dricker extra mycket vatten,
då behöver ni ringa till veterinären med en gång.
Om hon nyligen har blivit kastrerad (???) har det med saken att göra också.
Vänliga hälsningar,
Helena Björk
Tusen tack för ditt svar!! Det uppskattas super mycket!
Jag var själv lite inne på detta spåret att hon ev. kunde vara skendräktig. Men eftersom jag inte
har någon erfarenhet av att fostra valpar och hantera deras olika beteende så var jag ändå väldigt
osäker och ville som sagt veta från någon som kan hundar. Och jag visste ju inte hur jag skulle
hantera det eller hur jag skulle göra, så ditt svar var till mycket stor hjälp!!
Igår försökte jag även med att aktivera henne efter hon hade varit ute på kvällspromenaden och
innan vi gick och la oss, jag la ut hundgodis i lägenheten så hon fick söka upp dom innan det
var dags att sova. Blir hon stressad av detta?
Hon väckte mig inatt och verkade väldigt orolig och gnydde och höll på. Detta har heller aldrig
hänt innan hon brukar sova som en stock hela natten. Men det kanske också har med skendräktigheten att göra?!
Jag stängde faktiskt in till sonens rum igår efter hon hade varit där inne några ggr och skällt.
När sonen kom hem på kvällen och öppnade dörren brydde hon sig inte så mycket om den hörnan längre.
Hon gick in där kanske 2 ggr och kollade i hörnan men skällde inte.
Jag tycker inte hon dricker mer än vanligt och idag åt hon även upp sin mat snabbare än de andra
dagarna. Hon var lite mer koncentrerad på maten idag och de kändes som hon fick mer ro att äta.
Nått speciellt på juveren har jag inte märkt av, men skulle jag se nått vet jag nu då att jag inte
ska torka och greja där.
Om hennes beteende inte slutar, vad tror du då det kan vara? Eftersom du ber oss kontakta en
veterinär om hon inte slutar..
Vår tik är inte kastrerad.
Tack så jättemycket!!
Med Vänliga Hälsningar
Hej,
just att de gnyr på natten är typiskt för skendräktigheten.
Ang. veterinär, så ha lite extra koll. Om hon verkar sjuk bör ni prata med veterinär. Det är bra att hon äter och att hon dricker som förut, dvs inte mer. Det finns förstås hormonförändringar som kommer av andra orsaker, men jag kan inte den biten.
Eftersom det är rätt tid efter löpet och beteendet är så typiskt, så kan man anta att det beror på skendräktighet, men jag kan inte avgöra, bara vägleda. Det man ska ha koll på den här tiden efter löp är att de inte får livmoderinflammation. Då blir tiken hängig och dricker mer vatten. Men det drabbar främst äldre tikar.
Bra att du stängde till sonens rum så klingar den fixeringen av. Aktivering är bra!
Vänliga hälsningar,
Helena
Veterinärkväll och sedan praktik...
veterinärkväll på MedHund.
Allergi, urinvägsinfektion mm |
Därtill kom en gemomgång av vinterns faror med fokus på vad som är giftigt att äta för hundarna. Av Jerker fick vi veta att det finns "pytt-i-panna-förgiftning" på hund. Det handlar då om för mycket lök. Löken förstör blodbilden, slår ut de röda blodkropparna och hunden får blodbrist. Det kan bli livshotande. Russin och choklad är också dödligt giftigt i stora mängder för hund. Mediciner som Alvedon och Ipren slår ut njuranrna och man måste åka till veteriär även vid små mängder, typ en tablett. Glykol är en fara och de flesta förgiftningarna sker i garaget när ägaren fyller på glykol i sin egen bil, men man ska se upp med glykolfläckar på parkeringsplatser o dyl.
Hormoner
När valpen är ca fyra månader gammal, kommer den in i "spökåldern". Den här spökperioden kan vara i en vecka upp till någon månad eller mer. Perioden startas av det testosteron som skjuter på hos både hanar och tikar i den här åldern. De små hanarna kan börja lyfta på benet på ett vingligt sätt och de ser gärna lite förvånade ut. Beteeendet är styrt av hormonerna.
Inom ämnet hormoner kom diskussionen även in på kastrering. Kastrering är nödvändigt ibland, men det har också blivit lite av en trend, troligen påverkat av vissa tv-program där det utmålas som att alla beteendeproblem försvinner. På hanhund påverkar kastreringen viljan till fortplantning. Dvs det överdrivna tik-intresset som en del hanar visar, gärna i kombination med hanhundsilska, minskar. Däremot kan en generellt aggressiv hane, aggressionen är inte riktad enbart mot andra hanar, bli mer aggressiv av en kastrering. Det beror på att den hanen är osäker och när testosteronet tas bort blir hanen mer osäker.
Kastrerade hundar, både hane och tik, får ofta en kraftigare päls, vilket kan bli problematiskt på pälsraser. Det är inte ovanligt att tiken får besvär med inkontinens efter en kastrering och med det ökad risk för urinvägsinfektioner. Tiken går den omvända vägen jämfört med hanen vid en kastrering eftersom det är östrogen som sänks vilket ger testosteronet mer spelrum. Så tiken kan bli mer självsäker, men även aggressiv mot hanhundar. Själva ingreppet på tiken är en stor operation med de risker det innebär.
I debatten kring de ökade kastreringarna, nämns de negativa konsekvenserna för individen, men även att med ökad kastrering försvinner en del av avelsmaterialet i rasen. Många ägare säger att min hund ska ändå inte gå i avel, så därför kastrerar vi. Man har självklart inte ansvar för avelsbeståndet om man inte är intresserad, men det är synd om bra hundar försvinner ur det pga en myt om att hunden blir lättare att träna pga av kastrering och inga problem med ingreppen nämns.
Allergier
Vid allergi kliar sig hunden. Så kallade "öronhundar" är oftast allergiska, eftersom klådan kan sätta sig i öronen. Allergierna ökar, men även kunskapen om dem och idag accepterar vi inte att hundar kliar sig hysteriskt, vilket kunde ses som normalt förr. Vi har i stort sett inga hundloppor här uppe, men de finns i Skåne. Vi kan tillfälligt få fågel- eller igelkottsloppor på oss eller hunden. Löss kliar och rävskabb kliar. Vid allergi kliar det med eller utan eksem. Torr hud kan vara ett tecken på allergi. De allergier det vanligen rör sig om är foder eller dammkvalster. Vid foderallergi är det protein som hunden reagerar mot. Ofta en sorts protein och man kan byta foder och hitta en sort som fungerar. Även i spannmål finns proteiner som hundarna kan bli allergiska mot. När ett allergifoder tillverkas, slås proteinmolekylernas kedjor sönder så de får en ny form och immunförsvaret reagerar inte på dem. Allergi är en immunologisk reaktion. Vid dammkvalsterallergi är det miljön som ska saneras. Ibland hjälper tillskott, t ex omega-3. [Själv tror jag även på tillskott av B- och C-vitamin, enligt Anne-Marie Hammarlunds modell, samt rå äggula och A/E-vitaminolja / Helena].
Mat
Jerker sa att man ska inte ge någon slags färskfoder till valpar. De behöver den noggranna sammasättning som finns i valpfodren och det finns inga valpfärskfoder. Färskfodret blir fort otjänligt och det som inte förbrukats en halv dag efter att det tinats ska kastas. När det gäller valpar och valpfoder ska man även undvika att tillsätta vitamin- och mineralpulver/tabletter. Allt finns i valpfodret. För mycket mineral stör balansen på ett sådant sätt att de transporterar ut andra mineral som behöver vara kvar i hundkroppen. Får hunden för mycket kalcium kan det ses på avföringen som blir vit när den legat något dygn. Vitaminer och mineraler interagerar och för mycket av något förstör balansen, så det som ska bygga upp istället river ned under den viktiga tillväxten hos valparna.
Motion
Vid för mycket motion av valpar kan ledskador uppstå. Höftledsdysplasi (hd) beror dock i högre grad på fel mat än för mycket motion. Valpar kan leka och busa i långa stunder utan att ta skada, men går de i koppel belastas kroppen på ett helt annat sätt. Valpen bygger upp sin kropp med lek och av att vara lös, men inte i koppel.
Jag köpte själv en termos och en ryggsäck när jag skaffade min första valp. Sedan tog jag med mig valpen och den vuxna hund jag hade, en omplacering, och gick en liten bit in i skogen. Där satte vi oss och så fick hundarna busa runt eller vila som de ville under ett par timmar.
Mängden med motion för den uppväxande hunden och även för den vuxna hunden, varierar stort mellan raserna och till viss del även mellan individer. De polara raserna tål mer träning under unghundstiden än de storvuxna raserna. De polara slädhundarna har selekterats på att tidigt kunna hänga med de nomader som de levde med fram till för drygt hundra år sedan, medan de storvuxna raserna inte ska belastas förrän de är kanske två år gamla. Dock har synen på motion för dem ändrats och man ser att även de mår bra av en del rörelse när de växer upp.
Exemel: min 6-månader samojed kan springa med i spannet eller i sele framför skidorna några fåtal kilometer, medan en goldenägare rekommenderas att inte gå mer än 20-minuterspromenader i maklig takt med en valp i samma ålder.
Förr skulle inte labrador m fl raser, alls gå i trappor, vilket man ändrat på. Framför allt uppför trappan är ingen större fara. Hopp nedåt belastar alltid hunden onaturligt och man kan gärna stötta den i bringan när den t ex ska ur bilen så landningen på framtassarna dämpas. Jerker skulle t ex inte låta någon hund, oavsett ras, få springa i agilityns A-hinder pga av den hårda belastning nedsidan innebär främst på bogen hos hunden.
För inte så länge sedan var det inte ovanligt att labradorägare (eller ägare till andra tunga raser) hade en vuxen hund som vägrade gå i trappor. Det blir ett ganska stort problem när hunden väger 30-60 kg och har vant sig vid att få "åka hiss" (bli buren) i alla trappor. Då måste ägarna anlita en hundtränare som hjälper dem att lära hunden att gå i trappor. För att de gjort som uppfödaren sagt; att de måste bära valpen och unghunden i alla trappor. Och vem skulle inte göra det om man trodde att de annars skadade lederna?
Urinvägsinfektioner
på valpar kan vara besvärliga om de upprepas. På vuxna hundar kan man precis som på människor med fördel använda C-vitamin, tranbärsjuice och annat som försurar urinen. Vid urinvägsinfektion blir urinen basisk, dvs högt pH. Antibiotika används då veterinären bedömer det som nödvändigt. En vanlig bieffekt är svamp t ex i öronen (öroninfektion) efter en behandling med antibiotika.
Varför har du så stora tänder? |
som borstas mår bättre även på hundar. Anlagen till tandsten varierar stor mellan individer och beror delvis på salivens sammansättning, men också på om hunden gillar att ligga och tugga på gamla ben o dyl. Förutsatt att hunden har tillgång till ben och tuggisar.
Ojoj! |
Ska vi leka tandläkare? |
Inför jul och nyår
Hundar kan förgiftas av salt. Om hunden ätit något olämpligt ska man kontakta veterinär som kan ge en kräkspruta. Veterinären kan också bedöma om det hunden svalt ska transporteras den vanliga vägen efetrsom frätande och vassa saker ska inte kräkas upp. De kan skada matstrupen. Även mandel kan ge förgiftning, det är blåsyra (cyanid) i både söt- och bittermandel, även om det är mer i den sistnämnda. Hunden ska inte ha kakor med sådant innehåll heller. Sötningsmedel lurar hundkroppen till överproduktion av insulin. Kan också bli livshotande. Många av julväxterna är giftiga både för hund och katt, läs om det på: Julväxter -Agria
När det smäller av fyrverkerier på nyår, finns det några saker att tänka på. Gå inte ut under den tid då det smäller som mest. Sitt inne, var själv stilla, spring inte i fönstren och titta. Sätt på tv:n dels för att själv fokusera på annat än din hund, dels för att det blir ett störningsljud som till viss del distraherar hunden från smällarna utanför. När det smäller, undvik att titta på din hund. Trösta inte, men låt hunden vara nära dig eller krypa in under t ex ett bord.
Dagarna före och efter nyår när det oväntat kan smälla, tänk på att även då förhålla dig lung. Om man tittar på sin hunden direkt efter en smäll för att se hur den reagerade, blir det en signal som bekräftar för hunden att smällen var farlig. Att man reagerar, även vi kan förstås hoppa till av att det smäller, är inte det som oroar hunden, utan vad vi gör efteråt. Visa med ditt beteende och kroppsspråk att du har kontroll, att du veet att det som smällde inte var farlig. För inte över eventell frustration över att det smäller på hunden. Titta framåt, fortsätt promenaden. Om hunden blir så skrämd att den kommer i chock, ska man kontakta veterinär. Om man råkar ut för något så hemskt att smällare kastas mot din hund eller dig, ska man ringa polisen, de tar sådant på allvar.
Fyrverkerierna har även ljud som inte vi kan höra, men som hundörat uppfattar. Vår hörsel når upp till 20.000 Hz, medan hunden hör upp till 200.000 Hz, vilket motsvarar 3,5 oktaver högre upp i tonskalan än människan kan uppfatta. De här höga frekvenserna i ljudskalan finns det fullt av i fyrverkerier och smällare och påverkar hunden i allra högsta grad. Det blir en påtaglig och smärtsam ljudmatta som pressas mot deras trumhinnor. Stanna inomhus runt tolvslaget. Jag säger att det finns 364 andra dagar på året som är bättre att gå hemifrån på. Och varför inte fira det nya året den 22 december, då har det vänt mot ljusare tider efter vintersolståndet den 21 december. Det är värt bubbel.
Stort tack till Jerker för en givande kväll och vi har beslutat att det blir en veterinärkväll även till våren. Ett ämne som vi då tar upp är analsäcksinflammation, men även mycket annat.
Vallentuna Djurklinik
Praktik
Nadja |
Nadja |
Snö, snö, snö
Slädtur i fjol |
I dag tog vi säsongens första slädtur. Sarek och Nadja stretade på i djupsnö och jag fick också i huvudsak pulsa fram. Men släden var med, lite roligt, trots att den mest var barlast. Innan slädturen pulsade jag runt samma runda med de tre småttingarna: Gisa, Avanti och Zoyenka. Mycket snö är det. Fantastiskt, hoppas den stannar.
Häromdagen kom en hälsning från Toya:
Toya med lillhusse Victor |
Vi fortsätter
Vålådalen mars 2012 |
Kurserna för början av nästa år är inplanerade och utannonserade.
Nedan kommer svar på en fråga om en ung tiks förändrade beteende.
Skendräktighet
Hejsan! Jag hittade dig på google! Och tänkte att du kanske kunde hjälpa mig med att berätta varför min hund börjat bete sig märkligt. Vi har en dvärgpincher tik på 8 månader, hon har haft sitt första löp som slutade för ungefär 1 månad sedan.
För någon dag sedan började hon tramsa med maten och vägrade äta. Nu äter hon bättre, men lämnar gärna sin mat 3-4 ggr för att gå och kolla vad jag gör. Vilket aldrig skulle falla henne in för 1 vecka sedan. För 1 vecka sedan skulle hon inte släppt blicken från matskålen. (hon har aldrig varit ilsken) Men nu kan hon som sagt gå ifrån den 3-4 ggr och kolla vad jag gör eller bara springa ett varv i lägenheten innan hon springer tillbaka och äter några bitar till. Hon äter ju upp de, men det tar längre tid än vanligt. Varför gör hon såhär?
Hon har alltid skällt väldigt mycket, så vi har idag varit och köpt ett antiskallhalsband för att se om de fungerar bättre. Hon kunde nämligen skälla på allt som inte är nått att skälla på och vi bor i lägenhet och kan inte ha det så. Hon har idag också hittat ett ställe inne på sonens rum i en hörna där hon ställer sig och skäller på nått. Jag har varit och tittat i hörnan flera ggr med det finns inget mer än en vägg och golv. Där finns med andra ord inget att skälla på. Men hon har sprungit in där säkert 10 ggr idag och ställt sig och skällt. Varför gör hon så?
Nu i eftermiddag har hon även börjat hoppa upp i vår säng och lägga sig som hon ALDRIG gjort utan vår tillåtelse (vilket aldrig händer), men idag har jag hittat henne där i vår säng flera ggr. Innan gick hon alltid och la sig i sin bur, men idag har hon hoppat upp i sängen. Varför?
Hon har betett sig jätte märkligt idag och jag vet inte riktigt vad det är som händer med henne och finns det något vi kan göra??
Med Vänliga Hälsningar
Hej!
Er lilla tik är påverkad av de hormoner som alltid kommer efter ett löp, men som kan visa sig med vissa beteenden, dock olika mycket för olika tikar. Hon är vad som kallas skendräktig. Tikarnas hormoncykel efter löp är inte som människans. Deras hormoner är, oavsett parning eller ej, inställda på dräktighet och är tiken inte parad är det skendräktighet.
Typiska beteenden för det här är: att skaffa sig en lya (er säng), vakta mer, oro i kroppen (vissa tikar ser väldigt glada ut, andra deppiga), äter mindre eller mer, ointresserad av träning och promenader, de kan se spöken (skulle tro att er hörna är något sådant, det beror på själva förändringen av hormonnivåerna), ett fåtal tikar får mjölk i juvren (undvik att ta på juvren, gör inte ens rent för det ökar mjölkproduktionen). De kan också gräva mycket när de kommer utomhus, försöka hitta trånga platser under uthus och liknande. Skendräktigheten brukar märkas mest från ca 6-7 veckor efter höglöp och håller sig kvar olika länge för olika tikar. Höglöpet är den fertila perioden i löpet och börjar omkring dag 12-14 om man räknar den första dagen tiken blöder som dag ett. En del tikar börjar även bära omkring på leksaker, gosedjur, som sina valpar och hon vill ha dem hos sig. Det är inte ovanligt att tiken ligger och hässjar (flåsar) i sin bädd eller under en säng, bord o dyl.
Jag brukar låta mina tikar vila under den här perioden om de vill det. Jag ser inte att det blir skillnad, dvs att beteendet försvinner fortare om jag motionerar dem mer under skendräktigheten som en del kan föreslå. Om de är så påverkade att de inte vill gå långa promenader får tiken helt enkelt vila några dagar, bara rastas för de behoven, sedan är hon mer motiverad igen. Däremot om man tvingar tiken till aktivitet, finns risken att man går i konflikt med sin hund (de är inte så alerta som vanligt) och att tiken inte spontant får tillbaka motivationen till längre promenader efter några dagar.
Det finns ett medel som minskar mjölkproduktionen om just den delen är svår. Det skrivs ut av veterinärer och heter Galastop.
Så, alla de nya beteenden du beskriver är jag ganska säker på beror på skendräktigheten och de hormonförändringar som pågår inom henne. Försök att inte styra henne för mycket, möjligen avgränsa hennes utrymme (sätt kompostgaller för dörröppningen till sonens rum eller stäng dörren) om hon gör konstiga saker på vissa ställen. Ju mindre man bryr sig, desto lindrigare kan perioden bli, eller tvärtom: om man springer efter sin hund och försöker få den att vara som vanligt kan beteendet istället bli starkare. Det styrs helt av hormoner och är inte så lätt att påverka. Min tik vill t ex gräva i vedboden, det måste jag hindra henne från så inte veden faller ned över henne.
Beteendet borde lindras inom någon vecka, men blir kvar en tid efter det ändå. Skulle det bli bestående (mer än en månad), vilket jag absolut inte tror, bör ni kontakta veterinär. Åk till veterinär om något annat inträffar (feber, ont, apatisk osv.) Normaltemp på hundar är en grad över vår temp, dvs runt 38,3 grader. Håll även reda på om hon dricker extra mycket vatten, då behöver ni ringa till veterinären med en gång.
Om hon nyligen har blivit kastrerad (???) har det med saken att göra också.
Vänliga hälsningar, Helena Björk
Tusen tack för ditt svar!! Det uppskattas super mycket!
Jag var själv lite inne på detta spåret att hon ev. kunde vara skendräktig. Men eftersom jag inte har någon erfarenhet av att fostra valpar och hantera deras olika beteende så var jag ändå väldigt osäker och ville som sagt veta från någon som kan hundar. Och jag visste ju inte hur jag skulle hantera det eller hur jag skulle göra, så ditt svar var till mycket stor hjälp!!
Igår försökte jag även med att aktivera henne efter hon hade varit ute på kvällspromenaden och innan vi gick och la oss, jag la ut hundgodis i lägenheten så hon fick söka upp dom innan det var dags att sova. Blir hon stressad av detta?
Hon väckte mig inatt och verkade väldigt orolig och gnydde och höll på. Detta har heller aldrig hänt innan hon brukar sova som en stock hela natten. Men det kanske också har med skendräktigheten att göra?!
Jag stängde faktiskt in till sonens rum igår efter hon hade varit där inne några ggr och skällt. När sonen kom hem på kvällen och öppnade dörren brydde hon sig inte så mycket om den hörnan längre. Hon gick in där kanske 2 ggr och kollade i hörnan men skällde inte.
Jag tycker inte hon dricker mer än vanligt och idag åt hon även upp sin mat snabbare än de andra dagarna. Hon var lite mer koncentrerad på maten idag och de kändes som hon fick mer ro att äta. Nått speciellt på juveren har jag inte märkt av, men skulle jag se nått vet jag nu då att jag inte ska torka och greja där.
Om hennes beteende inte slutar, vad tror du då det kan vara? Eftersom du ber oss kontakta en veterinär om hon inte slutar.. Vår tik är inte kastrerad. Tack så jättemycket!! Med Vänliga Hälsningar
Hej,
just att de gnyr på natten är typiskt för skendräktigheten.
Ang. veterinär, så ha lite extra koll. Om hon verkar sjuk bör ni prata med veterinär. Det är bra att hon äter och att hon dricker som förut, dvs inte mer. Det finns förstås hormonförändringar som kommer av andra orsaker, men jag kan inte den biten. Eftersom det är rätt tid efter löpet och beteendet är så typiskt, så kan man anta att det beror på skendräktighet, men jag kan inte avgöra, bara vägleda. Det man ska ha koll på den här tiden efter löp är att de inte får livmoderinflammation. Då blir tiken hängig och dricker mer vatten. Men det drabbar främst äldre tikar.
Bra att du stängde till sonens rum så klingar den fixeringen av. Aktivering är bra!
Vänliga hälsningar, Helena