MedHund i Åkersberga, Stockholm

Berättelsen fortsätter här, börjar till vänster!

Lyx är 1. en historia, 2. gediget material och 3. platsen. Förklaring följer. Varor med lyxbeteckning i dag, är de som har ett äkta material, t ex massivt trä i ett bord, som finns på en speciell plats och varan, t ex ett bord har en historia. Jag blev genast lycklig (!!!). dagarna innan jag hörde det här radioprogrammet om lyx, hade jag tänkt på mitt soffbord. Det är av massiv furu, jag köpte det 1984 då furu var populärt, och anledningen till att jag aldrig bytt ut det är att det är 58 cm högt. Nya soffbord är markslickare, inget för mig. Men det jag egentligen skulle berätta om mitt bord är att på bordsytan finns spår av hundklor. Långa revor som ger ytan en patina och vittnar om att det blivit använt. Tankarna då innan jag hörde radioprogrammet var att om jag en dag blir väldigt känd (inget livsmål, bara en tanke) för min hundträning, så kanske bordet blir värdefullt: Här har Helena Björks hundar gjort märken!

Men genom radioprogrammet fick jag veta att mitt bord är lyx! Det är av massiv furu, ett äkta naturmaterial, det har minst sagt en historia och det står på en speciell plats.

Ett av bordets starkare minnen var den dag 1990 då jag kom hem och bara en av mina två hundar kom och mötte mig i hallen. Från vardagsrummet hördes små pip. Unghunden, kanske hon fortfarande var valp, min Tootsie, hade klivit upp på soffbordet och vågade inte hoppa ned (58 cm högt). Då skapades det första lyxigt historiska märket i mitt soffbord. Hur gullig som helst stod hon där och pep. En annan historia som har med Tootsie, soffan och soffbordet att göra är den morgon jag klev upp och fann att min gammelrosa soffa blivit blåprickig. På den tiden åt jag fortfarande skumgodis.

På bordet stod en skål med bl a blå skumelefanter. Tootsie hade under natten känt ett sug efter skumelefanter och kanske först hämtat en som hon provade i soffan. Av någon anledning var den inte god nog, men suget bestod. Samtliga skumelefanter var ur skål och i soffa lyfta, där de dessutom provats om och om igen allt eftersom de blöttes upp. Varje skumelefant hade lämnat flertalet blåa fläckar, som från en stämpeldyna i en skumelefants storlek och elefanterna själva låg oskyldigt tillplattade bland fläckarna. Inte ett spår av dem i dag, 20 år senare med samma soffa. Men kanske den också är lite lyx.

Tre i lyxsoffan: Elias, Erika och Tashow. Fotot från 2006.

Den ursprungliga platsen för soffbordet är framför mina soffor (de är också från 1984), men jag vet inte riktigt hur platsen påverkade lyxen enligt mannen i radioprogrammet. Även om jag flyttat några gånger har bord och soffor alltid följt med. Mitt köksbord, från samma tid och av massiv furu, har däremot förlorat lyxmandatet. Det är omslipat och inoljat och har en yta som för bara knappt tio år sedan såg helt ny ut. Det får nog samla på sig lite ny lyxig patina innan det kommer upp i samma klass som soffbordet.

Efter radioprogrammet insåg jag också att mina trägolv är lyx. När jag flyttade in i huset för tretton år sedan var golven lackade, en styggelse i mina ögon när det gäller denna typ av breda gamla trägolv. Jag önskade dem såpade eller oljade, såpoljade tror jag det kallas. Med åren har lacken slitits av, till min stora lycka (!!!) och, får jag väl erkänna, fått lite väl mycket struktur ifrån hundtassar som ivrigt rundat kurvor och dörröppningar. Men efter radioprogrammet betraktar jag mitt slitna golv som en lyx: gediget, på en speciell plats och med en historia som jag kan berätta.

Jag tror att för mig är den största lyxen tid, att känna att jag har tid. Jag misstänker att den saken förändras, en dag har jag för mycket tid. Men att ha ont om tid kan vara en andrahandseffekt av lyx, att ha sysselsättning och fritidsintressen. Tid att slösa med ger också en lyckokänsla, liksom roliga händelser att fylla sin tid med. Den dag jag har för mycket tid, hoppas jag att jag har gott om minnen att fylla tiden med och har jag det är det en lyx att kunna minnas. En stund i skogen med hundarna är min högsta lycka, en vardagens lyx och lycka.

Med den senaste tidens tankar på lyx och lycka, både de egna och de mediala, har jag funderat på om jag ska sätta ihop en hundkurs med det temat. Lyx och Lycka - kurs. Eller kanske det är både lyx och lycka att ha hund och alla mina hundkurser har temat lyx och lycka? Vad skulle en kurs inriktad på lyx och lycka för hundägare och deras hundar innehålla? Lämna gärna förslag på min mail: ord@yana.se

Helenas hundblogg

Till sidans topp